Title Image

Marie Söderberg: psykologen som blev förläggare

Marie Söderberg: psykologen som blev förläggare

Vad vore vår professionella utveckling utan böcker?

 

Psykologiböckernas betydelse torde det kunna skrivas spaltmeter om men här nöjer vi oss med att konstatera att de har en central roll för vår påfyllning av kunskap både under utbildning och genom hela vårt yrkesliv. Det är därför mycket roligt att få del av Marie Söderbergs resa. Marie är psykologen som efter sju yrkesverksamma år lade det regelrätta psykologarbetet på hyllan och sadlade om till förläggare på Natur & Kultur.

 

Många är de böcker som Marie bidragit till att vi har fått glädjen att lära oss av!

Det är inspirerande att få ta del av  psykologers vägval i karriären och här kommer en resa med orden i fokus.

Hur startade din psykologresa?

 

Jag gick psykologprogrammet på Uppsala universitet. Tvekade länge kring vad jag ville arbeta med och om psykolog var rätt yrke för mig, så under utbildningen tog jag studieuppehåll och läste kurser i  media och kommunikation, företagsekonomi och en halv termin på Handels i Stockholm. Läste även engelska vilket resulterade i en fil.kand. i engelska.

 

Blev färdig med psykologprogrammet år 2000 och arbetade sedan sju år som psykolog, tills jag började på Natur & Kultur år 2007.

Berätta om ditt jobb, vad gör du?

 

Jag arbetar som förläggare på Natur & Kultur med att ge ut böcker inom psykologi. Så mitt jobb handlar om att hitta nya författare, vara med och förfina bokidéer och manus, skriva katalog- och omslagstexter, beställa omslag. Det jag ägnar mest tid åt är manusbearbetning och projektledning: att samordna författarna med många olika frilansare som formgivare, redaktörer, korrläsare.

Vad har lett dig fram till den här typen av arbete?

 

Ett krav för att få arbetet var att jag var insatt i psykologi som ämne. Sedan har jag alltid älskat böcker, läst massor, och tror att det är en förutsättning för att få en känsla för språk. Min mamma var förlagsredaktör, så det kanske fanns i bakgrunden?

För att bli bättre på att skriva gick jag en kortare skrivkurs på Folkuniversitet.

 

Men mycket var det en slump att jag bytte bana. Min gamla kursare Per Carlbring hade nyligen gett ut sin bok Ingen panik på Natur & Kultur och jag hade hjälpt honom med skrivputs.

Förlaget ville att han skulle skriva något mer och då frågade han om vi skulle skriva en bok om oro ihop. I samma veva sökte förlaget en redaktör inom psykologi – som Per tipsade mig om. Och det verkade så roligt att jag prövade att söka! Det blev aldrig någon orosbok …

Men mycket var det en slump att jag bytte bana.

Vad har varit viktiga faktorer/steg i din professionella utveckling?

 

Att våga pröva nya saker, sådant jag inte riktigt behärskade innan. Men jag kan också uppleva att jag som ny psykolog kastade mig ut för mycket utan att fråga eller be om introduktion eller hjälp. Vilket dels var stressande för mig, dels gjorde att jag inte gjorde ett tillräckligt bra jobb. Mitt intryck är att många arbetsgivare (som inte själva är psykologer) tror att nya psykologer kan mer än de kan. Om man t ex ska arbeta med autism är man inte färdiglärd från psykologprogrammet, utan behöver läsa på mycket, fråga kollegor och gärna gå dubbelt i början och vara med på andra mer erfarna kollegors samtal/uppdrag. Så jag skulle vilja tipsa mitt yngre jag – eller andra som är nya inom ett område – att våga begära en längre och fylligare introduktion. Att lära mig av kollegor har varit viktigt, generösa kollegor som delar med sig av sin kunskap. Och att våga fråga om det jag inte kan.

Så jag skulle vilja tipsa mitt yngre jag - eller andra som är nya inom ett område - att våga begära en längre och fylligare introduktion.

På vilket sätt har du nytta av dina psykologkunskaper i det här arbetet?

 

De böcker jag arbetar med handlar om psykologi, så där har jag ju som psykolog förhoppningsvis en bra grund 😊. Jag hann också arbeta inom olika nischer som psykolog (psykiatri, habilitering, företagshälsovård), så den bredden har jag också nytta av.

 

Samtalsfärdigheter tycker jag att jag har stor nytta av i mitt arbete – och privat.

 

Från KBT har jag tagit med mig mycket strukturtänk, som att ha en tydlig agenda vid startmöten för bokprojekt. Jag tycker också att jag har stor nytta av KBT när det gäller att ge konstruktiv feedback på manus, mer förstärka det som är bra än att kritisera det som saknas. Att vara tydlig och operationalisera.

 

I perioder kan det vara ett stressigt arbete, så där tycker jag att jag har stor nytta av det jag lärde mig om stresshantering när jag arbetade inom företagshälsovården.

När har du lärt dig som mest i ditt yrkesliv?

 

Precis när jag bytt arbete, första året eller två åren. En ansträngande och utmanande inlärningstrappa! Och roligt så klart.

Vad är nästa utvecklingssteg för dig?

 

Det jag skulle vilja bli ännu bättre på är att skriva copy-texter, alltså riktigt bra baksidor och katalogtexter. Att snabbt kunna väcka intresse och nyfikenhet, att medvetet kunna välja en stil eller ton. Så hantverket skriva skulle jag vilja förfina.

Att snabbt kunna väcka intresse och nyfikenhet, att medvetet kunna välja en stil eller ton.

Vilken funktion tänker du att vidareutbildning och handledning främst fyller?

Det sägs att psykologer är den yrkesgrupp som vidareutbildar sig mest och oavsett om det är sant eller inte så är det i vilket fall mycket vanligt att verksamma psykologer går utbildningar och tar handledning under yrkeslivet. Vilken funktion tänker du att vidareutbildning och handledning främst fyller?

 

När man byter nisch som psykolog tänker jag att det är enormt viktigt för att kunna göra ett bra arbete och känna sig trygg. Senare tänker jag att det är viktigt för att hålla sig uppdaterad kring ny forskning och nya arbetsmetoder – och för sin egen inspirations skull.

Vilka färdigheter har varit centrala för dig att träna på för att få en fortsatt utveckling i yrkeslivet?

 

Att själv vara drivande har varit viktigt, att träna. Som ny redaktör tog jag t ex manus och redigerade ett par kapitel – som redan var redigerat av en mycket erfaren redaktör – och så jämförde jag vad hon hade filat på jämfört med hur jag hade resonerat.

 

Det jag borde gjort mer som psykolog – och även nu som förläggare – är att be om mer feedback. Vad kunde jag ha gjort annorlunda? Kunde jag ha sagt eller gjort något som underlättat för dig? Är det något som var hjälpsamt som jag ska ta med mig till andra projekt och författare? Att våga fråga om det som inte fungerat så bra – och förbättra mig.

Intervjun är sammanställd av Elin Wesslander som är legitimerad psykolog och psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi. Specialistbloggen syftar till att sprida kunskap, inspiration och reflektion kring ämnen relaterade till yrkesutveckling för psykologer och andra personer inom människovårdande arbeten.