Känsloskola för unga i psykiatrin

För en tid sedan efterfrågades en manual för Känsloskola/Affektskola i en Facebookgrupp för psykologer. Specialistpsykolog Jennie Billman erbjöd sig att dela med sig av den manual som hon har tagit fram och utvärderat inom ramen för sitt skriftliga specialistarbete. Gensvaret blev enormt och närmare 300 personer önskade att få ta del av materialet.

Jennie delar här med sig av terapeutmanualen och det skriftliga specialistarbetet tillsammans med en inramning så att det kan bli användbart och inte bara ligga i allas inkorgar. 

Önskar ni arbeta med gruppinterventionen Känsloskolan erbjuder Jennie nu utbildning för arbetsgrupper och tillgång till allt arbetsmaterial. Läs mer om utbildningen här.

Beskriv den Känsloskola som du tagit fram

Känsloskolan är en affektfokuserad gruppintervention på KBT-grund som utvecklats på en mottagning för unga vuxna inom specialistpsykiatrin. Att sätta samman och prova ut materialet och att utvärdera den färdiga interventionen med avseende på genomförbarhet och symtomförändring var fokus för mitt specialistarbete. För min del var det nog både den roligaste och mest krävande delen av specialistutbildningen.

Varför behövdes det här arbetet?

Bakgrunden till arbetet med Känsloskolan är det glapp som jag – och flera kollegor med mig – upplevt i mötet mellan vår unga målgrupp och många av de KBT-behandlingar som vi försökt erbjuda och motivera till. En signal på att matchningen verkat otillräcklig har varit en hög grad av avhopp eller uteblivanden från både grupp- och individuella behandlingar – och så alla dessa hemuppgifter som aldrig tycks bli av trots försök att motivera, problemlösa och anpassa. Då vi frågat upp kring anledningar finns vissa återkommande teman i svaren. Ofta har det handlat om en upplevelse av överkrav, både att innehållet ibland upplevs för svårt och abstrakt men också att det ställer höga krav på egen agens och förmåga till att hålla riktningen i förändringsarbete.

En annan observation är att många av våra patienter uttrycker generella svårigheter att identifiera, tolka och reglera känslor. Många gånger används begrepp som ångest eller depression som samlingsord för alla möjliga negativa känsloupplevelser och där signalvärdet och möjligheten till meningsskapande kring hjälpsamma, sunda reaktioner riskerar att gå förlorade. Utifrån den sjukvårdskontext som vi befinner oss i har vi professionella också ofta ett problemfokus i samtal med patienter och just därför kändes det viktigt att komplettera behandlingsutbudet med en intervention som har en uttalat positiv hållning till att ha och uppleva känslor. Särskilt för unga personer som är mitt i en identitetsskapande process tycker jag det är väldigt viktigt vilka förklaringsmodeller vi erbjuder.

Kan du ge oss någon klinisk reflektion från genomförandet?

Mest slående har varit hur modiga och öppensinnade alla deltagare varit. På förhand var jag lite nervös att vissa övningar skulle upplevas för konstiga och utmanande eller att deltagare inte skulle våga dela med sig av personliga erfarenheter, men där har vi gruppledare verkligen blivit positivt överraskade. Jag uppfattar att det finns ett stort sug efter att bara få bli lyssnad till och få utbyta erfarenheter, en process som vi nog underskattar kraften i ibland.

Sen ger gruppformatet en sådan förstärkning av Känsloskolans innehåll då det ger möjlighet till praktisk övning och att få nya erfarenheter av att samtala och uttrycka sig tillsammans med andra. Att sitta i individualterapier och bara prata om samma teman känns verkligen som torrsim efter att ha jobbat mycket med grupper. Men däremot så har det ofta varit en hjälpsam kombination att efter gruppens avslut få möjlighet att fördjupa sig individuellt i något av de områden som vi gått igenom på gruppen.

Abstract

Studiens syfte var att utvärdera en ny gruppintervention kallad ”Känsloskolan” med avseende på genomförbarhet och symtomförändring för målgruppen unga vuxna inom specialistpsykiatrisk öppenvård. Interventionen har skapats i syfte att möta psykiatrins utmaningar med hög grad av samsjuklighet och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vilket ofta medför behov av anpassning av behandlingsinsatser. Känsloskolan är utformad som en transdiagnostisk, affektfokuserad behandlingsmodell med huvudsaklig grund i KBT-metodik. Dess innehåll har satts samman av material från redan befintliga behandlingsmetoder inom KBT-spektrat som var för sig uppvisat evidens för de psykiatriska tillstånd målgruppen söker för. Yttre form och ansats för gruppträffarna har sin utgångspunkt i gruppmomenten inom Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) och Dialektisk beteendeterapi (DBT). Innehållet har även kompletterats med arbetsmaterial och övningar ur metoderna Acceptance and Commitment Therapy (ACT), Compassion Focused Therapy (CFT) och Unified Protocol (UP).  Studiens resultat baserar sig på data från fyra genomförda gruppomgångar med totalt 22 deltagare med olika psykiatriska diagnoser och visar att interventionen har en relativt god genomförbarhet; 77% av de deltagare som påbörjade gruppen fullföljde interventionen, med en genomsnittlig närvaro på 93% för de nio gruppträffarna. Självskattningar med formulären Clinical Outcomes in Routine Evaluation – Outcome Measure (CORE-OM) och Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) gjordes före och efter interventionen för att bedöma graden av psykiatrisk symtombelastning och funktionsnivå respektive grad av alexityma besvär. Dessa visar på både statistiskt och kliniskt signifikanta förbättringar på gruppnivå, både för totalpoäng och för flertalet delskalor. Sammantaget ger studiens resultat stöd för att interventionen är väl anpassad till målgruppens behov och förutsättningar samt stärker antagandet att känsloreglering som transdiagnostiskt fokus är verksamt vad gäller psykiatrisk symtomförbättring och funktionsnivå.

Material

Skriftligt specialistarbete: Känsloskolan

Terapeutmanual: Känsloskolan

Önskar ni arbeta med gruppinterventionen Känsloskolan erbjuder Jennie nu utbildning för arbetsgrupper inklusive tillgång till allt arbetsmaterial. Läs mer om utbildningen här.

Blogginlägget är sammanställt av Elin Wesslander som är legitimerad psykolog och psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi. Specialistbloggen syftar till att sprida kunskap, inspiration och reflektion kring ämnen relaterade till yrkesutveckling för psykologer och andra personer inom människovårdande arbeten.