2020: ett år av förändring
År 2020 har varit konstigt för alla och hemskt för väldigt många. Året har präglats av kris och katastrof parallellt med leda och tristess. Många har upplevt en handlingsförlamning och en stark önskan att sitta stilla i båten medan det gungar. För andra har den uppkomna stiltjen blivit en grund för förändring och en möjlighet till nytänkande. För mig har året i stor grad inneburit det sistnämnda. Detta år har så mycket ändrats för mig både privat och arbetsrelaterat och jag har behov av ett mentalt bokslut. På så vis kom denna ”årskrönika” till. Troligast fyller den enbart en funktion för mig men kanske kan den ge inspiration till någon annan i förändring.
Nyåret 2020 firade jag in tillsammans med min man Henrik och vår son William på en strand på Phu Qouc, Vietnam. Hotellets gäster hade samlats för dans nere på stranden under färgglada lyktor och det var ett fint avslut av det gamla och start på det nya.
Resan till Vietnam präglades till stor del av funderingar kring framtiden. Henrik och jag var båda sugna på något nytt men visste inte riktigt vad vi ville, vågade eller främst orkade göra för förändringar. Hur ska man kunna fatta stora beslut när allt i vardagen samtidigt rusar på?
Två veckors semester gav oss utrymme att resonera och ta våra lösa tankar vidare och något hade börjat gro när vi lämnade Phu Qouc. Stora frågetecken kvarstod dock kring hur vi skulle mäkta med att genomdriva den stora förändringen.
Så kom pandemin in i våra liv. Allt ställdes på ända och på många sätt blev det mer att göra. Förutom alla ordinarie arbetsuppgifter som teamchef och psykologkonsult skulle det nu även hanteras allt extra som Corona-situationen förde med sig. Samtidigt blev det stopp i det sociala livet och vi fick många långa kvällar och helger med få måsten. Att vara i lägenheten i Stockholms innerstad kändes näst intill klaustrofobiskt och vi spenderade allt mer tid i stugan. Det var efter några sådana veckor som beslutet fattades. Vi skulle göra det. Vi skulle flytta till Umeå och låta hela familjen få en nystart. Henrik är från Umeå och tanken på att leva där har funnits med under många år om än mest på skoj.
Att berätta om vårt beslut för familjen som bor i Stockholmsområdet var oerhört svårt och vi såg alla att det skulle bli smärtsamt att bo långt ifrån varandra. Samtidigt skulle vi komma närmare stora delar av Henriks familj och vi kunde skapat en ny typ tillvaro för vår lilla familj.
Mitt i allt Corona-kaos fick vi lägenheten såld och William fick en skolplats i Umeå och då fanns det ingen återvändo. Flyttlasset gick i slutet av juni och sen förflöt en lång tid med magasinerarat bohag, boende i stugan. I slutet av semestern flyttade vi upp utan jobb och utan att ha hittat ett hus men redan första veckan löste sig jobbfrågan för Henrik och vi knep det enda hus som fanns ute i det område vi önskade bo i så då hade vi flyt.
Min arbetssituation var sådan att jag skulle vara kvar och slutföra mitt tidigare jobb till mitten av oktober men sen skulle det ta slut och jag behövde hitta något nytt. Jag har trivts och utvecklats massor under mina 13 år på Psykologpartners och jag ville fortsätta att utmana mig yrkesmässigt och det var, i varje fall just då, svårt att finna det rätta arbetet i Umeå. Efter några olika vändor i huvudet landade jag i att starta eget och grunden till ew specialistpsykologi ab tog form under sommarsemestern i stugan.
Ganska snabbt kunde jag ringa in att jag ville få användning av både mina konsulterfarenheter inom handledning, utbildning, mentorskap och behandling samt av mina erfarenheter som chef för psykologer. Den gemensamma nämnaren var professionell utveckling för psykologer och andra i människovårdande yrken.
Sedan 2005 har jag arbetat med handledning och utbildning via video och gillar det formatet. I spåren av pandemin har alla fått vänja sig vid att ses via video och sett att det är möjligt. Nu såg jag chansen att kunna arbeta med kunder i hela Sverige vilket gör det mer genomförbart att arbeta så nischat som jag tänkt mig.
Jag funderade på företagsnamn, inramning och uttryck. Jag testade att skapa loggor via olika gratissidor och fick fram en som jag gillade. Utvecklade den vidare och under ett dopp i sjön slog det mig att den där loggan nästan såg ut som en kaffering och då drog hjärnan iväg med mig.
Såg framför mig att de tillfällen då jag har fått syn på mina behov och kunnat landa i hur min fortsatta yrkesutveckling kan se ut har varit just när jag suttit ner med en kopp kaffe (eller te har det i och för sig oftast varit i mitt fall) tillsammans med en kollega eller handledare och gett mig själv tid att fundera kring mig själv och det jag gör samt kunnat bolla det som dyker upp. Och just sådana tillfällen och arenor är det som jag vill skapa för andra professionella.
Kafferingen kan symbolisera just det, att stanna upp en stund och ge sig själv tid.
När jag senare tog kontakt med illustratören Maja På Näset tog hon mig på orden och skapade unika kafferingar till loggan.
Symboliken i texten ew specialistpsykologi var nästa fokusområde. Jag vill att de möten jag skapar präglas av både stringens och värme. Detta fick symboliseras med de två olika typsnitten loggan.
Den slutgiltiga loggan är inte så lätt att matcha mot alla bakgrunder och den har inte de ”rätta” måtten på grund av att jag var så petig med hur jag ville ha den. Så även om den inte blir perfekt på alla ställen så vet jag med mig att den blev så som jag ville och för mig är den en symbol för det som jag vill uppnå med mitt jobb – att ge andra professionella möjligheten att stanna upp, få syn på det som är viktigt och faktiskt gör förändringar i den riktningen med stöd av både tydlighet och värme.
Maja hjälpte mig också att ta fram en färgpalett (där alla färger behövde bli ”smutsigare” än vad som anses fint för att jag skulle vara nöjd) och ett eget typsnitt som jag kan använda i presentationer och annat framöver. Riktigt skoj att ha varit med i processen av att skapa mitt eget uttryck!
I samband med flytten fick jag chansen att hoppa på Mendeleo-tåget. Mina tidigare kollegor Kristin Hägglöf och Kristoffer Pettersson startade under våren utbildningsföretaget Mendeleo och de ville ha med mig som en tredje delägare. Det här gjorde att jag i ett nafs fick tillbaka fina kollegor att samarbeta med och utvecklas tillsammans med. Precis som i min egen firma så arbetar vi med professionell utveckling men här via utbildning. Dels genom att ha ett nätverk av suveräna utbildare som erbjuder spännande kurser och dels genom att stötta alla som vill nå ut med sin kunskap genom tjänster inom design & layout, innehåll & konceptutveckling och utveckling i att föreläsa på distans.
Hösten spenderade jag mestadels i byn Tväråmark. Svärföräldrarna bodde i sin sommarstuga och vi fick husera i Västerbottensgården där vi hade haft vårt bröllop tio år tidigare. Löprundorna i skogen gjorde mig gott och underlättade arbetet med att landa i allt som var nytt och att stå ut med de utmaningar som det innebär att skapa själva företaget, få tekniken att funka och inte minst att skapa en hemsida.
Hur hemsidan skulle se ut visste jag tidigt men aldrig hade jag trott att det skulle vara så krångligt att få till! Min käre bror, Jonas Wesslander, tog modigt nog på sig uppdraget att skapa sidan, detta trots att han borde veta att jag är rätt bestämd och noggrann, inte ger mig i första taget och dessutom är helt okunnig gällande hemsidesbyggande. Mirakulöst nog klarade vi av den svåra processen och jag är honom oändligt tacksam för alla kvällar och nätter som han offrat för att få till det. Tack Jonas!
I slutet av november kunde vi slutligen flytta in i huset och några hektiska veckor spenderades på att få till så mycket som möjligt i huset, skapa mitt nya kontor och få klart hemsidan. Så till sist, i mitten av december, var det som att jag hittat hem. Vi bodde sedan några veckor i ett hus där vi verkligen trivs. Vi sover gott på nätterna alla tre!
Jag har ett kontor som bara är mitt och jag kan genomföra mina uppdrag utan att settingen känns provisorisk.
Hemsidan ligger uppe och jag kan visa upp vad jag strävar efter med mitt arbete.
Uppdragen har börjat komma in och jag ser hur vårens kalender fylls på.
Nu är jag hemma och nu kan allt det nya ta fart på riktigt.
Det har tagit ett år. Förändringen har skett under det underligaste året någonsin. På många sätt var det nog en förutsättning för att jag skulle kunna göra denna helomvändning. Jag önskar såklart att världen inte hade behövt genomlida det som varit och är. Och jag är glad över de förändringar jag gjort. Det kan finnas samtidigt.
Vill avsluta med att tacka alla som trott på mig och som stöttat oss i detta. Ni är många. Tack!
Allra störst tack går till våra familjer. Henriks familj för det varma mottagandet, generositeten och all praktisk hjälp. Min familj som stöttat mig i att genomföra flytten trots den smärta den geografiska distansen medför. Det är fint att vi kunnat vara nära på distans, kanske ännu närmare denna höst än tidigare. Kram på er!
Det här året firades inte in på någon exotisk strand utan i vårt nya hus tillsammans med svärföräldrarna. Dagen till ära hade jag norrsken på naglarna och fick återanvända nyårsklänningen inhandlad på marknaden i Phu Qouc.
2020 var för mig året då allt ändrades. Nu startar 2021 och grunden är lagd. Jag ser fram emot att få ta alla fortsatta steg tillsammans med min familj, mina vänner och kollegor samt inte minst med alla nuvarande och framtida kunder. Låt den professionella utvecklingen spira!
Gott Nytt År!
Blogginlägget är skrivet av Elin Wesslander som är legitimerad psykolog och psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi. Specialistbloggen syftar till att sprida kunskap, inspiration och reflektion kring ämnen relaterade till yrkesutveckling för personer inom människovårdande arbeten.